Vasamötet, språkpolitiska seminariet och eftervågor

Perussuomalaiset nuoret rf. hade sitt höstmöte i Vasa 10. oktober. Efter höstmötet hade vi språkpolitiskt seminarium. I seminariet fanns fyra föreläsare:

Antti Valpas (kareliska språket)

Heikki Tala (finska språket)

Timo Hellman (europeiska språkpolitik)

Och  jag   (svenska språket)

Antti Valpas berättade om det kareliska språkets historia, utveckling,  nuvarande situation och språkpolitik om kareliska språk i Finland och Ryssland. Finland erkänner inte kareliska språk som minoritetspråk därför att KOTUS erkänner bara språk, som är i standard ISO-639-1, medan kareliskan är i ISO- 639-2.

Heikki Tala talade om finskans ställning i Stor-Sverige, i Storfurstendomen Finland och i självständigt Finland. Han berättade oss om det nya språklag, där finlandssvenskar hade mycket stor överrepresentation.

Timo Hellman från Åbo talade om europeiska språkpolitik.  Det finns olika program i Europa. Ett av Europas språkpolikens syfte är att man kunde tala två främmande språk. Han tog fram också ett par land från Europa.

Min presentation behandlade svenska språket, men också lite om finska språket i Norden. Jag talade om svenskhet, finskhet, finländskhet, svenskspråkighet och finskspråkighet. Min synvikel är från person, som kommer från Finskfinland. Finnar är 20 % minoritet i Norden, men den syns ingenstans.

Jag intervjuades på tv-nytt 10.10. Intervjuen tog ca. 10 minuter, och kanske 20 sekunder visades i tv. Redaktören Anna Norrgrann frågade mig om min presentation, och vad menar jag med “Ofinländska bättrefolkpartiet”. Hon frågade bland annat  om tvåspråkighet och hur svenskspråkig betjäning skulle ordnas.

Tyvärr jag gjorde ett fel  när jag i går kommenterade artikeln “Sannfinländare diskuterade svenskan” där man påstod att jag skrev “Det ofinländska partiet för bättre folk” . Den rätta formen är i mitt inlägg  ”Perussuomalaisten vastavoimat”  som är “Ofinländska bättrefolkpartiet”. När jag kommenterade, skrev jag “Ofinländska folkpartiet”. Förlåt felet. Min komment har raderats, därför att det går inte att kommentera redaktionella saker, förklarade Norrgrann.

Seminariet var öppet för alla, men tyvärr fanns det inte media i själva språkseminariet. Bildmaterialet i nyhet är från höstmöte. Jag måste säga, att artikeln ger hårdare bild än saken är i verklighet.  Nu var Anna Norrgrann inte noggrann med sin nyhetsklipp. Det fanns ingen siegheilatmosfären varken i höstmöte eller i seminariet.

Jag läste finlandssvenska reaktionen om vårt resolution. Vilken mängd finskhat och bättrefolkattityd det finns bland finlandssvenskar!  Till exempel i Vasabladet  skribenter i diskussionsforum tänker att vi finnar skulle gå tillbaka till Volga, vi är avundsjuka, vi har svaga sprit gener, komplex och oförskämda beteende osv.  Att kritisera nuvarande språkpolitik betyder inte att man gassar ihjäl finlandssvenskarna. Finlandssvenskar tänker också att finnar och övriga har ingen roll i Finlands utveckling. Man glömmer, att det  var vi finnar, som gav nationalspråkstatus för svenskan och genom det samma möjligheter som finnar har.  Det verkar också att inte heller alla finlandssvenskar har läst historia i skolan. Det är inte finnarnas fel om finlandssvenskar själva har skitit sina jämställda möjligheter i det självständiga och tvåspråkiga Finland.

Svensk ungdom skrev som motreaktion att finskan är inget världspråk. Inte heller är svenskan. Finlands tvåspråkighet har ingenting att göra med innovation eller enskilda personers språkfärdigheter som SU påstår. När slutar svenskafolkpartisterna tänka, att svenskan har någon övernaturlig verkan i kultivering? Vi lever på 2000-talet, där det går inte tänka, att egen kultur har någon kultiverande effekt för andra. SU:s komment om rasism är löjlig, när man tittar SFP:s historia med A.O Freudenthal som partiets fader. Svenska folkpartiet är Svenska,inte Svenskspråkiga folkpartiet.

PerusS Nuoret: Suomesta tehtävä virallisesti yksikielinen

Perussuomalaiset Nuoret katsovat Suomen nykyisen kielipolitiikan epäonnistuneeksi, koska kielilainsäädäntö ei vastaa todellista tahtotilaa maassamme. Ruotsin kieleen käytetään suhteettomasti veronmaksajien varoja, kun otetaan huomioon miten pienellä alueella ruotsia maassamme puhutaan.

Muun muassa tulevan pakollisen YLE-maksun määrä on suoraan verrannollinen ruotsinkieliseen palvelutarjontaan. Virallinen kaksikielisyys tarkoittaa sitä, että koko maassa pitää olla valmiudet toimia ruotsiksi huolimatta siitä, että suurimmassa osassa Suomea todellista tarvetta ruotsin kielen osaamiselle ei ole. Suomesta olisikin tehtävä virallisesti yksikielinen maa, jossa ruotsilla on vähemmistökielen asema saamen, romanin ja viittomakielen tapaan.

Maahanmuuttajien integraationkin kannalta olisi järkevämpää, jos Suomessa olisi vain yksi virallinen kieli, suomi. Ruotsin kielen asemalla on myös ulkopoliittinen ulottuvuus: Tehdäänkö venäjästäkin tulevaisuudessa Suomen virallinen kieli, kun venäjänkielisten määrä saavuttaa ruotsinkielisten määrän Suomessa?

Perussuomalaiset Nuoret julistautuvat suomen kielen edunvalvojiksi. Aatteemme on poliittisella kentällä ainoa suomen kielen ja suomalaisuuden puolustaja. Suomi on ainoa maa maailmassa, jossa suomen kieli voi menestyä. Ruotsin kieltä voi puhua myös muualla kuin Suomessa.

Katsomme, että suurin osa suomalaisista on kanssamme samaa mieltä Suomen kielipolitiikan muutostarpeista. Perussuomalaiset Nuoret käsittelivät kielipoliittisia kysymyksiä syyskokouksen yhteydessä pidetyssä seminaarissa Vaasassa 10.-11.10. Pääpuhujana tilaisuudessa oli Suomalaisuuden liiton puheenjohtaja Heikki Tala.

Lisätietoja:

puheenjohtaja Vesa-Matti Saarakkala

puh. 0400 917 353

hallituksen jäsen Antti Rantakokko

puh. 050 308 8499